torsdag 31 december 2009

Promenad mellan kapellen

Jag gick en liten runda "över platån" och tog några foton. Det kanske passar med några bilder över förgängligheten så här på årets sista dag.




Det här lilla kapellet restes av en familj till minne av avlidna medlemmar. Jag tog bilderna mellan stavarna i järngallret.














Förutom namnet kunde jag inte utläsa något på snedden och i det ljuset.















Den här plattan sattes upp till minne av en bondpojke som föll vid Stalingrad och kanske dennes far som dog i en olycka.
















Den här målningen pryder bortre väggen av kapellet.














Lite längre bort står det här vägkorset från 1913, som verkar vara i behov av restaurering.












Byn har också ett riktigt kapell, som man på sommaren kan kika in i ibland, men idag var dörren riktigt stängd och tillbommad.




















Kapellet restes även det till minnet av en förolyckad familjemedlem.

onsdag 30 december 2009

Surkål från Alsace

Veckan före jul hade jag ena gresasvål över och vad passade då bättre än att försöka återskapa minnet av världens absolut bästa surkålsrätt, som vi en gång åt i Kaysersberg (året efter var det långt ifrån världens bästa surkålsrätt, utan mera: öppna burk, lägg på lite kött, färdigt). Nu uppnådde jag inte detta mål till hundra procent, för idealet hade en liten god brunbränd smakton, men det blev mycket gott ändå:



Receptet är taget ur en bok, som jag inte minns handlingen av, men den hette visst Gamborgen, vilket låter mindre appetitligt faktiskt. Men låt inte en sådan petitess avhålla er från att testa det här receptet. Det är verkligen bra. Man behöver en järngryta, ju större, desto bättre.

Täck botten av järngryta med svål. Lägg på 500 g surkål (jag tog av mitt förråd av hemmagjord surkål, som inte är värmekonserverad, som den man köper i affärerna, men troligen spelar det ingen roll när den i alla fall blir kokt). Lägg på 1 hackad morot, 1 hackad lök och 1/2 tsk pepparkorn. Bind in 1/2 tsk kummin, 1 vitlöksklyfta, 2 kryddnejlikor, 6 enbär, 1 lagerblad och en kvist timjan i en påse och lägg på. Lägg en fläsklägg (jag hade en rimmad framlägg) och 1 skiva fläsk på grönsakerna. Täck med 500 g surkål. Häll på 1/2 flaska riesling (vitt vin) och 250 ml vatten. Lägg på locket och koka 2 timmar i ugn i 180 grader. (Jag tror nog man ska göra som det står i receptet och inte koka på spis, eftersom svålen kanske blir vidbränd annars. 2 timmar var också okej, eftersom det var en framlägg; hade det varit en baklägg tror jag nog inte att tiden hade räckt). Lägg sedan på 2 rök- eller kokkorvar och 300 g kassler och koka 30 minuter till. Lägg sist på 2 "Knackwuerste" och värm i 15 minuter. (Detta är teorin. I själva verket är det inte så lätt att få tag på de här regionala korvarna, så jag lade i mera kassler än det stod. På slutet lade jag på några korvar som verkade vara lämpliga. Om man får tag på bra cabanossi, så kanske det är ett alternativ, men ibland har de så speciell smak, så jag vet inte.)

Servera med kokt potatis eller grovt bröd.

Efter tillagningen skar jag fläskläggen i bitar och värmde upp alltihop igen. Andra dagen fyllde jag på med mera surkål.

tisdag 29 december 2009

Flammkuchen på surdeg

I sommar var vi på en medeltisfest i Markt Schwaben, och där serverade de flammkuchen på surdeg på medeltida sätt. Det ville jag också pröva.



Så här såg de ut innan de gräddades i ugn på högsta värme. Jag kavlade ut degen lika tunt som till vanliga flammkuchen. Om jag hade gjort lite tjockare kakor, skulle de kanske behövt jäsa längre, och det hade vi ingen lust till. Det är mest dinkelmjöl i degen.



Surdegsflammisar efter gräddning. Så här gör man pålägget: stek hackad lök tills den blir glansig och låt den svalna. Stek baconbitar. Blanda löken med sur grädde (crème fraîche eller liknande av valfri fetthalt) och lite muskot. Bred gräddblandningen över kakorna och strö över bacontärningar och ev. gräslök. I det här fallet fick degen jäsa ett tag också.

Jo, det var ju ganska gott, men det är faktiskt ännu godare med den vanliga degen från Alsace, för surdegsbrödet är så smakintensivt att man inte känner den goda syran från pålägget. Den vanliga degen är ofta osyrad och kavlas ut platt, platt. Blanda mjöl, salt och vatten och så mycket olja det behövs för att det ska gå bra att kavla degen. Ju mer olja, desto mera lättkavlad. Behöver förstås inte jäsas. Men man kan säkert använda vanlig pizzadeg också.



Det är jättegott med vinterns fältsallad till (maché).

måndag 28 december 2009

Bröd

Före jul bakade jag en hel del bröd, eftersom det är långhelg.



Skrädkakor på galler. Naggen köpte jag på Götene second-hand.



En limpa surdegsbröd.

söndag 27 december 2009

Julgodis

Lite julgodis blev det också. Mandelmassekakor och lite godis med mandelmassa och nougat i botten.
Dessutom chokladgodis som inte fastnade på bild, men som barnen absolut vill ha varje år.



300 g mjölkchoklad, 25 g kokosfett och 1,25 dl grädde värms och blandas ihop och varvas med 70 g flisad mandel.



Själv föredrar jag pepparkakor.


lördag 26 december 2009

Elden sprakar



Det allra bästa med huset är nog faktiskt kakelugnen med fönsterinsats. Här sitter vi och myser om kvällarna. TV:n har hamnat i källaren, så brasan har ingen konkurrens. Lite juldekorationer kring kakelugnen: I vår förra lägenhet hade vi julgardiner, men det bryr vi oss inte om längre, utan de har blivit sönderklippta till en kudde och en väska i lapptäckesteknik.

fredag 25 december 2009

Julbocken står på kakelugnen och bevakar julgranen




Igår var vi i kyrkan före julklappsutdelningen. Det blev grönkålssoppa och tomtegröt till middag och lite doppat och sill på kvällen, för vi brukar vänta med julmaten till juldagen. Men från och med idag är julbordet öppnat.

torsdag 24 december 2009

God Jul!

Snön ligger vit över örtagården.



Den stora boken har fällt sina löv och är nu täckt med snö.



Snön har också lagt sig över det gamla halverade vinfatet och den lilla lyktan.



God Jul!


onsdag 23 december 2009

Juldricka

Nu måste jag dela med mig av mitt recept på finsk Sima, eller enbärsmjöd, som finlandssvenskarna säger. Mjöd är det egentligen inte, eftersom det inte är någon honung i, och särskilt starkt är det inte heller. Enbärsdricka är nog ett bättre namn i så fall.



Här får den jäsa ett dygn i rumstemperatur.

Recept:

4 citroner
2 dl enbär
2 tsk anisfrön
2,5 dl brunt socker
2,5 dl strösocker
4 l kokande vatten
1/4 tsk bakjäst

Tvätta citronerna, skala dem och ta bort det vita (det är beskt). Skär citronerna i skivor. Blanda citronskal, citronskivor, enbär, anis, socker och kokande vatten. Låt svalna. Tillsätt jästen vid 37 grader (eller rumstemperatur; då måste drickan kanske stå något längre för att jäsningen ska komma igång). Låt stå en dag. Sila och häll på flaskor. Ska stå svalt 3-7 dagar (då avbryts jäsningen, eller går mycket långsammare i alla fall) innan den dricks. Siman är verkligen god!




Här är siman upphälld på flaskor. Eftersom jag tidigare har haft så goda erfarenheter med återanvändning, så hällde jag över en liter kokande vatten över redan använda citroner och enbär, blandade i drygt 1 dl socker, och sen när det hade svalnat, en liten gnutta jäst. Tror nog att även den siman blir drickbar.



Sen blir det lite julöl från några av traktens bryggerier. Den vänstra är från München, och de två andra från landsbygden. Lägg märke till ängeln som rider på en julbock på etiketten på flaskan till höger.

tisdag 22 december 2009

Ved för vintern

När kylan satte in kom äntligen vedförsäljaren med sitt lass.



Hur mycket kan det här vara måntro? Jo, det är ett Ster, ett gammalt rymdmått för ved, som fortfarande används häromkring. Tror det är ca en kubikmeter ved från bokskogarna i Bayern.



Mer har vi inte plats för i vedförrådet. Men vi eldar också med pressade briketter som lagras i källaren. Så nu kan vi elda mysiga brasor i jul.


måndag 21 december 2009

Hemmagjord glögg

Jag har nu återanvänt olika sorters bär, hallon, aronia, fläder och rönnbär för femtielfte gången - gelé, saft och vin - och det är fortfarande smak kvar. Det här är dock sista omgången recycling och det blev restvin med glöggkryddor (nejlikor, kardemumma och kanel, nedsänkta en vecka i vinet i en sil). Fast jag har också haft i äpplejuice i vinet, istället för vatten (man måste ju späda, för det handlar om bär, som tidigare pressats tills all vätska försvunnit).





Det är ju inte riktigt färdig än, även om det redan har jäst ut en hel del. Dock är det ganska grumligt. Å andra sidan måste vi ju inte dricka det i år. Tror vi har en eller två flaskor vit glögg från förförra året i källaren. Och så har vi en flaska fläderbärssaft och en köpt flaska barnglögg som också kan smaka när det blir kallt. Förra omgången glögg delade jag ut till grannarna som julklapp tillsammans med ett par pepparkakor, men det var ändå mer än tillräckligt.

Idag ska vi i den "högsta klassen" i dansskola ha dansparty med knytkalas och dragspelsmusik. Ska ta med laxkrämskanapéer, för det känns lite svenskt. Det finns ju inte så mycket typiskt tysk julmat precis, utom kakor förstås, och kanske en kalkon eller karp som julmiddag för dem som gillar sånt.

söndag 20 december 2009

Julrosor




Trevlig fjärde advent!

De små julrosorna brukar i vanliga fall stå i köksfönstret på var sin sida om elljusstaken, men det blir tyvärr inga bra foton mot fönstret när ljusstaken är tänd på kvällen. Ölstopet fick maken på köpet när han köpte en back öl. Det är väl en särskilt fin variant från bryggeriet i Rosenheim. Formen ser nästan medeltida ut.

lördag 19 december 2009

Klappgröt

Så särskilt ofta serveras inte klappgröt hos oss, men jag vet inte varför, för det är ju gott!



Faktum är att den håller sig luftig i flera dagar. Jag trodde att den ev. skulle falla samman igen efter ett tag, men det gjorde den inte. Ska fundera på om det är något att servera som efterrätt vid någon svensk fest eller så.

Recept: Koka 1 dl mannagryn i 5 dl vatten. Tillsätt 1,5 dl koncentrerad lingondricka (finns på IKEA) eller 2 dl lingonsylt (finns nästan överallt) och låt gröten få ett uppkok. Häll över i en bunke av rostfritt stål, som leder ut värmen bättre än plast, och vispa ända tills gröten är kall. Den blir så småningom alldeles vit och pösig av luften. Serveras med en klick lingonsylt och ev. med mjölk.

fredag 18 december 2009

Tekakor och vörtbröd




Det här är tekakorna som jag fick för mig att baka. De blev lite för bulliga, faktiskt, så jag tror att det kommer bli bäst att skära upp dem på mitten.




Vörtbröden glömde jag att fotografera, men de finns under julbocken, i vår nya frysbox, som av någon egendomlig anledning är alldeles full, fast jag alltid har klarat mig med tre frysfack till jul tidigare.

Vad jag egentligen ville berätta om vörtbrödet är att jag inte har något vörtextrakt till bakningen, utan istället använder mig av en flaska alkoholfritt maltöl (sött) och en flaska mörkt Bockbier (starkt) som degvätska. Övriga ingredienser enligt receptet i Vår kokbok.

torsdag 17 december 2009

Köttbullar och sylta

Det börjar bli dags att steka köttbullar till julbordet, så här är de:




Eftersom jag inte gillar själva stekningen, blir det inte köttbullar så ofta. Om jag gör köttbullar brukar jag steka dem på plåt i ugn på högsta värme och vända dem ibland. Tur att man har frys.





Den här syltan är inte hemlagad, men jag kunde inte motstå den när jag var ute och handlade. Den innehåller skivad blodkorv och "pressack". Mmm...

onsdag 16 december 2009

Medeltida julmarknad

Ojojoj, vad det var mycket folk på den här julmarknaden. Någon glögg blev det faktiskt inte den här gången heller, för det var alldeles för trångt. Nästa år ska vi gå dit en vardagskväll och inte på en lördag (jo, jag medger, jag fuskar lite med datum i den här bloggen).




Här fanns det grillad fisk i en järntunna, men det verkade vara lite för dyrt för marknads-besökarna. Men det såg mysigt ut.











I de här ugnarna bakas flammkuchen, med sur grädde och fläskbitar. En bit flammkuchen, lagad över öppen eld, är förstås nästan oemotståndlig. Det tyckte i o f sig alla andra också, så den kön var för lång för oss. Sonen klämde i sig en varm korv efter prinsesstårtan strax innan, men jag bestämde mig för att härda ut och äta hemma. Det blev f ö väldigt gott grillat kött (sidfläsk rullat med äpple och katrinplommon, ihopsatt med schaslikpinnar, skivat, grillat och sen efterstekt i sky).





Här såldes riddarrustningar och smidda vapen. Ett barnsvärd kostade 55 euro t ex. Jag tog en hel massa foton till, bl a på eldslukarna, men det var så lång exponeringstid i mörkret, så det var verkligen ingen vits att försöka. Fick dock en hel del foton på div. mössor med tillhörande ägare som råkade gå förbi kameran medan jag väntade på att blixten skulle utlösas. Nästa år går vi dit igen, helt klart! Det finns förstås många andra julmarknader, men man kan ju inte hinna med allt.

tisdag 15 december 2009

Julmarknad i Ramersdorf

Svenska församlingen hade sin årliga julbasar i helgen, dit vi begav oss för att inhandla en flaska mycket dyr julmust, men den var tyvärr utsåld, så det blev en flaska svagdricka för 7 euro och en bit kryddost (okänd vikt) för 10 euro. Sonen fick sig sen ett glas julmust i Urselas prinsesstårtecafé, tillsammans med en bit smaskig tårta och en klenät. Prästen försökte sälja lite glögg till oss, men eftersom det inte fanns utan alkohol, så avstod vi i hopp om att få en glögg på nästa julmarknad. Jag hade ju tänkt ta ett foto på Gustav-Adolf-Kyrkan, där basaren hölls, men den är f n i behov av nymålning, så jag avstod. Däremot gick vi på avstånd förbi den katolska kyrkan i Ramersdorf.



Bevis på att vi var i Ramersdorf! Ljusgirlangen nere till vänster hänger över trädgården till en krog som påstås vara 1000 år gammal. De hade jubileum för ett par år sen. Men det är nya ägare...

Den här kyrkan, tror den heter Sankta Maria, är väldigt fin och en traditionell vallfärdskyrka. Tyvärr ligger den som en ö (tillsammans med krogen och några andra byggnader) i ett hav av stora trafikleder.



Ja, det här är den lyxiga svagdrickan, som sonen ska dricka till jul.

Förresten har vi också varit på julkonsert i Zorneding. Maken var med i kören. De uppförde alla sex kantaterna i juloratoriet med orkester och solister. Jag var med och serverade korv i pausen och sen gick jag över för att lyssna på den andra delen. Det var fantastiskt bra (som alltid), även om bänkarna tyvärr är extremt obekväma som i så många katolska kyrkor. Jag tror att det är för att underlätta ständiga knäfall. Dock hade jag en bekvämare plats på en klappstol i mittgången. En annan gång får jag väl presentera ett foto av kyrkan, men nu glömde jag kameran.

måndag 14 december 2009

Frostnupen tvätt




Så här såg de svarta mysbyxorna och den andra tvätten ut efter att ha hängt ute hela natten. Alldeles frostiga. Tog in tvättstället och ställde det vid den tända kakelugnen istället. Då torkar allt snabbare, kan man ju anta.

F ö plockade jag häromveckan av den sista tomaten på de inflyttade plantorna. Nu är det vinter.

söndag 13 december 2009

Lucia




Idag är det Lucia, men det var ingen som kom och lussade på morgonen. Till frukost åt vi lussebullar och en pepparkaka. Om vi hinner ska vi iväg till scouternas julbasar i pingstkyrkan. Det får vi se om en stund.

lördag 12 december 2009

Lufttorkad korv




Det var första försöket och det blev helt okej, även om jag nu inser att det skulle ha blivit bra mycket bättre med en del riktigt fett fläsk, och att det går att krydda ännu mer utan att det blir för stark smak.

Här hänger nu korvarna i tvättstugan, där fönstret är på glänt för luftcirkulationens skull. Receptet baserar sig på John Seymours förslag i hans självhushållarbok. Han utgår från 1,5 kg kött, varav 1/3 del ska vara fett och 2/3 ska vara magert, antingen nöt och gris eller bara gris. Köttet ska vara finmalet, men fläsket kan vara grovmalet. Köttfärsen kan läggas i en kopp vin eller vinäger över natt. Jag tog rödvinsvinäger och blev lite orolig när jag insåg att allt hade blivit uppsuget av köttet och inte gick att droppa av. Men det gjorde ingenting. Det smakar bara aningens vinägeraktigt. Sen kryddade jag med 3 pressade vitlöksklyftor, 30 g salt (23 ml), 2 tsk peppar, 1 tsk paprikapulver, 3 ml salpeter, 6 tsk provencekryddor, 1 krm cayennepeppar, 2 tsk muskot och stoppade korvmassan i skinn.

Sen har korvarna hängt kallt och torrt (16 grader är perfekt; över 21 grader kan det bli kritiskt), så länge som det behövs, i alla fall en månad, även om de visst går att äta direkt.

fredag 11 december 2009

Stammtisch




I tisdags träffades tysksvenska föreningen igen till Stammtisch i Hofbräukeller vid Wiener Platz.
Såvitt jag vet finns det inget ord för stammtisch på svenska, även om stamgäst finns. Det är i alla fall en tysk sed, som alla svenskar brukar ta efter så fort de landar här. Begreppet innebär att man bokar ett bord i en restaurang med jämna mellanrum; varje onsdag; tredje torsdagen i varje månad eller liknande. Man måste ju inte äta något om man inte vill. Huvudsaken är att man beställer någonting. Nu sist tog jag en kall Jauseteller med div. olika bayerska specialiteter som obazda (oströra), korv och olika skinksorter med lite grönt och bröd till.

I foyén har de ställt ut några bryggerikittlar av koppar, som väl inte används numera. Men som dekoration är de ju fina. F ö var hela restaurangen julpyntad och två tubaspelare i läderbyxor gick runt och spelade umpa-umpa-julmusik.

torsdag 10 december 2009

Fläskfilé med apelsin




I lördags blev det festlig mat. Jag helstekte en fläskfilé, spädde med 1,5 dl buljong och kryddade med 1/2 tsk salt, 1 krm svartpeppar, 1 krm ingefära, 1 tsk soja, strimlat skal av en halv apelsin och saften av en hel apelsin. Sen fick det här koka färdigt under lock ca 20 minuter medan potatis och broccoli kokade för sig. Efteråt redde jag såsen med 1 msk vetemjöl i lite hemmagjort äpplerönnbärsvin. Det smakade fin-fint. Delvis beror det nog på att köttet från gårdsbutiken är så otroligt bra, jämfört med konventionellt uppfödda grisar. Men det blir nog ganska gott också med vilken filé som helst.

onsdag 9 december 2009

Jubileum och Lucia




Egentligen tog jag med kameran i söndags för att ta ett par bilder på församlingens 20-årsjubileum, men det visade sig att det var alldeles för trångt i vestibulen där kanapéerna och champagneglasen stod upprade bredvid bordet med u-landsbodens produkter. Och jag försökte inte ens tränga mig in på julbasaren igen. Det här är i alla fall en interiörbild efter gudstjänsten. (Dålig skärpa till på köpet.)




Så här ser adventskransarna ut i kyrkorna häromkring. På eftermiddagen besökte vi ytterligare en kyrka för att vara med om Svenska Körens julkonsert. Kyrkan var absolut fullsatt, och inte  undra på det. Nu ville jag inte ta några kort under konserten och inne i församlingssalen, där det såldes glögg och lussebullar, var det minst lika trångt som i den andra kyrkan, så det blev inga fler bilder än de ovan.

Länk till kören:

http://www.schwedischer-chor.de/

tisdag 8 december 2009

Gugelhupf

Som många vet är gugelhupf namnet på ett sött bakverk från de tysk-franska gränstrakterna, bakat i en hög sockerkaksform. Men det finns en ännu bättre variant, nämligen den som bakas med rimmat fläsk i (baconbitar). Den provade vi på första gången i Alsace i en restaurang som en liten för-förrätt som värden bjöd på, troligen i Kienzheim eller möjligen i Kaysersberg.



Någonstans har jag ett recept, som jag redan har prövat, men i en tidning hittade jag en annan variant, som jag också ville baka. Det är mycket lättare att lossa en gugelhupf från en avlång form än från en sockerkaksform, så då valde jag den lösningen.

Ljumma 250 ml mjölk. Rör ut ett paket jäst i litet av mjölken och tillsätt sedan resten av mjölken, 1 msk socker, 2 tsk salt, 1 ägg och 50 g mjukt smör, samt mjöl (det står 500 g i receptet, men det är för mycket). Arbeta degen väl och låt den jäsa 1-2 timmar. Blanda sedan i 100 g bacontärningar och ev. lite hackade valnötter. Gör en limpa och lägg degen i en smord och mjölad form och låt den jäsa igen minst 30 minuter. Grädda den 40 minuter i 200 grader. (Jag tog ut den ur formen och lät den gräddas med undersidan uppåt i 10 minuter till). Det brukar rekommenderas att dricka vitt vin från Alsace till, men det passar med precis vad som helst för dryck, och så kan man bre färskost, leverpastej på eller äta den med ost och smör.




måndag 7 december 2009

Pepparkakshus

Det finns ju de som bakar sina pepparkakshus själva, och det har jag också prövat på. Men det räcker med de misslyckanden jag har bakom mig. För det mesta brukar pepparkakshuset bli mjukt och rasa in, och det är snopet när det har varit så mycket jobb med att sätta ihop och dekorera alltihop. Numera brukar jag köpa en byggsats på IKEA. Förutom förra året, när innehållet såg ut att ha blivit tappat i golvet, så brukar det gå hur bra som helst. D v s: Glöm det där med att montera med kristyr! Med smält socker går det otroligt mycket bättre, men det gäller förstås att vara försiktig, så man inte bränner sig.



Det ser väl okej ut? Och så doftar det jul i hela vardagsrummet.

Sen kände jag ett visst tryck att åtminstone baka en sorts kakor förutom pepparkakor, för dottern tycker inte om dem. Det blev wienerstänger med året hallongelé med bär från skogen.



Här ligger de fortfarande kvar på plåten.


söndag 6 december 2009

(Syd)tyska bakverk

Det finns mycket gott i tyska bagerier. Hela året om bakas det bl a salta kringlor, brezeln. Färskbakade och med smör emellan är de oemotståndliga. På ett ställe jag bodde förut brukade bagarbilen komma flera gånger, bl a klockan 17.00 till vår filial. Då var alltid butiken full av kunder som väntade på nya färska brezel och seelen (salta längder) till kvällsmaten. Ofta fanns det kvar från turen innan, men det var förstås ingen som ville ha. Flickorna bakom disken brukade ringa upp och kolla att leveransen var på gång så att de kunde lugna sina ivriga kunder.




Förresten finns det inga brezlar i norra Tyskland. De vet nog inte vad de går miste om.

Nedan en bild på en Christstollen. Den här köpte jag i yrkesskolans bageri och den är bakad på smör och har extra mycket russin i. Stollen finns det bara i advent och de har alltid den här formen. Jag tror att den symboliserar det lindade Jesusbarnet i krubban.






lördag 5 december 2009

Leverpastej


Häromdagen gräddade jag den första leverpastejen, som blivit fryst i rått tillstånd. Om man gräddar leverpastej innan den blir fryst, så blir den ofta lite kornig. Nedan mitt nya favoritrecept på leverpastej.



Ett tag gjorde jag mest leverpastej och patéer på kycklinglever, men det här är fantastiskt gott:

Liten sats, som förstås går att dubblera flera gånger om, ifall man har tillgång till mycket lever.

300 g lever (gris)
300 g fläsk eller späck
1 msk salt
1 krm vitpeppar
1 krm kryddpeppar
1 krm salpeter (det är nog bara för att behålla den fina rosa färgen på den gräddade pastejen)
3 ägg
1,5 msk mjöl
3 dl grädde
1 gul lök
5 st ansjovisfiléer

Mal eller mixa lever, lök, späck och ansjovis. Tillsätt kryddorna. Vispa samman ägg, mjöl och grädde och späd lite i sänder. Häll smeten i smord form, täck (under en del av tiden) med aluminiumfolie och koka i vattenbad 1 timma i 200 grader. D v s om den inte ska frysas.

Jag brukar för det mesta frysa ner leverpastej i små suffléformar, men den här gången var satsen så stor att jag fick ta till brödformar också.

Receptet kommer förresten från Barbro Östlunds bok Gråärter och Doppekopp, Bohuslänsk mat med tradition, utgiven av Bohusläns museum.